Olycksfall i samband med motionering är den största olycksfallsklassen i Finland. Årligen sker ca 350 000 motionsolycksfall och trenden är växande.
Att röra sig i samband med arbetsresor och ärenden är relativt tryggt. Dä
r sker i medeltal 0,3 skador per 1000 motionstimmar. Om man promenerar till arbetsplatsen är skaderisken 0,2 och vid cykling också enbart 0,5 skador per tusen motionstimmar.
Hobby- och nyttomotion är också relativt trygga motionsformer, där är risken att skada sig i medeltal 0,7 skador per tusen timmar. I konditions- och tävlingsidrott är den genomsnittliga skaderisken redan betydligt högre – i medeltal 3,1 skador per tusen motionstimmar. Det finns klara skillnader i skaderisken i olika grenar. Den största risken att skada sig är i squash, judo, orientering och innebandy.
De tryggaste motionsformerna är löpning, skridskoåkning, aerobic, konditionssalsträning, stavgång, längdskidning, rodd, gång, simning, dans och golf. Korgboll, fotboll, ishockey, volleyboll och boboll placerar sig mellan dessa kategorier i fråga om trygghet.
Trots att det i antal sker många motionsskador är det ovanligt med allvarliga skador och den vanligaste långtidsskadan är artros, dvs. ledförslitning.
Risken att skada sig i konditions- och tävlingsidrott är aningen högre bland män än bland kvinnor. Samtidigt är risken högre bland kvinnor att skada sig då man rör sig i samband med arbetsresa eller ärenden. Män råkar ut för fyra av fem dödsfall som följd av en olyckshändelse i samband med motion. Detta beror till stor del på större andel män som utövar grenar med hög skaderisk.
Risken för motionsskador är störst bland 15-34-åringar, då är motionen som intensivast. Motionsskador verkar alltså inte vara ett hot för äldre som motionerar. Å andra sidan bör man minnas att risken för hjärtinfarkt ökar då man blir äldre och det sker förändringar i hjärtats kransartärer.
Vid motion i samband med arbetsresor, hobbyer och nyttomotion är risken att skada sig relativt låg jämfört med många former av konditions- och tävlingsidrott. Finländarna idkar mest just dessa lätta motionsformer. Därför är det viktigt att man fäster ännu mer uppmärksamhet än tidigare vid att förebygga skador i samband med dessa former av hälsomotion.
Enligt undersökningar är de mest lovande metoderna att förebygga skador följande:
- användning av för idrottsunderlaget lämpliga skor som dämpar stötar
- träning som förbättrar muskelkraften, rörelseförmågan och behärskning av kroppen, t.ex. jämviktsbräde
- målmedveten och övervakad vård och rehabilitering av tidigare skador
Att vara medveten om förhöjd risk för olycksfall i tävlings- och kontaktsituationer kan redan som sådan minska skaderisken. En felaktigt aggressiv spelstil i lagsporter borde gallras bort redan i ungdomsutbildningen, då kan man undvika skador också som vuxen. I lagsporter borde en sakkunnig domare eliminera onödiga skaderisker. För att förebygga att skador förnyas borde läkaren och fysioterapeuten kunna förhindra att man för tidigt återvänder till intensiv motion.
Man kan också förbättra tryggheten inom motionering genom beslut och åtgärder av samhället, t.ex. genom att bygga leder för lätt trafik och främja användningen av skydd. Säkerhetsfaktorer bör också beaktas då man planerar motionsplatser, både inomhus och utomhus, rutter där man rör sig och motionsprogram.
Att skydda sig är ett av de viktigaste sätten att öka den personliga tryggheten. Att använda hjälm då man cyklar, åker rullskridsko och slalom minskar skador till huvudet. Då man åker rullskridsko och rullbräde är det också absolut nödvändigt att använda skydd för handleder, armbågar och knä. Ett sköldformat höftskydd förbättrar effektivt äldres trygghet då de rör på sig.
Tre huvudprinciper för att förebygga skador då man motionerar och rör på sig:
- identifiera eventuella faror och undvika dem
- följa regler och bestämmelser
- använda ändamålsenlig motions- och skyddsutrustning.
Källa: Liikutaan turvallisesti (pdf) Työkykyä liikunnasta – liikkumis- ja liikuntatapaturmien ehkäisy työpaikoilla. Jari Parkkari ja Päivi Rauramo, Työturvallisuuskeskus.